När de möttes blev hon omfamnad av henne. Det fick henne till att hoppas på att hon hade förlåtit henne. De gick vidare nära varandra, och skrattade lite för högt varje gång den andra sa något. När de försvunnit bakom buskarna kunde man fortfarande höra dem skratta.
She gave her a hug when they met which made her hope that she had been forgiven. Walking along very closely together, they laughed a bit too loudly every time the other one said anything. You could even hear them laughing when they disappeared behind the bushes.
Parc de la Villette III, c-print 15 x 22 cm, 1999.
Daydream # 18 (Kynnefjäll), digitalt print on barytapapir mounted on dibond, 130 x 86 cm, 2021.
